Skyddsänglar.

 
Jag vet inte vart jag ska börja. Hur jag ska tacka er. Hur jag ska få er att förstå. Ni är mina skyddsänglar - ni som aldrig vänder kappan efter vinden. Ni som finns där, när jag är glad som ledsen, ni som gör allt för att jag faktiskt ska må bra. Ni som kan göra vad som helst för mig, och mina syskon. Ni som aldrig tvivlar.

Det är Er jag älskar på riktigt, Ni som jag aldrig kommer lämna. Ni som finns när jag behöver det. För Er skulle jag offra allt, för Er så kan jag gå genom eld och vatten. Jag vet att jag sårat er - men kunde gud göra saker ogjort så hade jag bett honom om det. Och kunde gud ge er skydd skulle jag be om det varje kväll.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0