Det gick åt, helvete.

Fyfan. Jag kommer aldrig att bli av med denhär lägenheten,
och eftersom Sebastian inte kan säga som det är så får vi väl
vänta i flera veckor med besked. :'c Han verkar inte inse att jag
också vill börja om på något nytt, det handlar bara om han.

Men jag får väl hoppas. Och hoppas, och hoppas.
För jag vet inte hur länge Ellinor vill vänta, men
jag hoppas att hon förstår när jag berättar.
December kanske det blir då, eller i slutet av november?!
Jag vet inte, bara jag slipper denhär.

 
 

Mer ordning i hallen.

 
Innan hade vi ju en stor byrå där som jag tyckte, var praktisk och man kunde
lägga nycklarna på när man kom innanför dörren. Men det blev väl rätt
bra dethär med?
För nu slipper vi alla jackor och skor i garderoben.

Hoppas vi kan införskaffa ett nyckelskåp snart också, så
är mina drömmar uppfyllda. Om jag ens bor kvar här så länge,
mer om det senare. I promise i will tell.

RSS 2.0